Novembermigrationen, ett öppet eller slutet protokoll för framtidens digitala samhälle?

Waldemar Ingdahl
4 min readJul 18, 2023

--

Photo by Rolf van Root on Unsplash

I november 2022 började den stora migrationen från Twitter och de andra stora plattformarna. Fediverse, med Mastodon i spetsen, var dit användarna gick. I år har Reddits API-uppdatering lett till en stor kontrovers och en ny stor migrationsvåg. Fast visionen om Fediverse som en ny brytningstid, där ett nytt öppet digitalt samhälle bryter fram, verkar inte lika framträdande som under den stora Novembermigrationen.

Novembermigrationen är en intressant fråga, som tagits upp tidigare i Är Mastodon framtidens Facebook?, även om det då också fanns anledning att vara skeptisk. Redan i januari 2023 rapporterade tidningen The Guardian om att Mastodons användare inte stannar kvar.

Till tröskeln av att behöva lära sig hur en ny plattform fungerar, lägger de öppna plattformarna även till att man måste bestämma sig för vilken server som fungerar bäst. Tekniken har användarna inte behövt tänka på sedan början av 00-talet. Allt fler användare vet inte vad en server är och har lärt sig att använda nätet “mobile-first”. Det är som att säga att man ska gå tillbaka till att använda Dos-prompten.

Det finns en växande problematik på de stora plattformarna, som Facebook, Twitter och YouTube, med att poster inte väcker engagemang och användarna försvinner ut i bruset. Detsamma upplever användarna också på de många instanser som är nya och där det inte finns tillräckligt många användare att följa.

Decentralisering är inte en grej för de flesta! Det är inte viktigt att kunna ändra på källkoden, få är ideologiska motståndare till proprietär mjukvara (av de som ens känner till begreppet) och är inte mediet användarvänligt är det en hög tröskel. För sedan Novembermigrationen har många fått se att decentralisering kan innebära en sämre användarupplevelse. Det är även jämfört med skraltiga Twitter. De flesta användare vill sällan byta till en tjänst som är “bra nog”, får man inte det som den gamla gav och mer därtill, så stannar man kvar på det gamla.

Paradoxalt för ett medium som strävar efter decentralisering, så hänger många på Mastodon.social. De största instanserna är lättast att följa, även om de inte avhandlar det egna favoritämnet. Många användare sökte sig bort från de stora plattformarna till Fediversum för dessas nyckfulla moderering. Fast användarna har fått stöta på samma sak där, med användare och administratörer som kan stänga av tillgången efter just den instansens kultur (ofta bara vad serverägaren bestämmer). Säkerheten kan också vara ett problem, det finns inga garantier att ens data finns kvar om en instans går ner.

Fediversums kultur påminner om den gamla BBS-kulturen och hur kulturen runt fri mjukvara såg på sig själv. För entusiaster är dålig UX vid onboarding okej. Det är inte så farligt att det är krångligt att följa någon över instanserna och dokumentation lägger man inte ned tid på, ofta därför att man själv skapat systemen och vet hur de fungerar. Då blir graden av öppenhet nästan densamma som på de stora plattformarna (fast dessa agerar efter en annan filosofi).

Migrationen i november pekade också på att det var svårt att skala upp tjänsterna. Big Tech som Alphabet och Meta har råd att lägga till ytterligare en server i molnet, men har Mastodoninstanserna det? Kostnaderna stiger ju fler som ansluter till en instans, och att ta ut prenumerationsavgifter gör att användarna lämnar. En gång i tiden var ju även Big Tech små startups, som fick ta till annonsering som sin affärsmodell för att alternativen inte fungerade. Det finns svårigheter med att gå ifrån en centraliserad hantering av plattformarna av både juridiska och politiska skäl.

Flera tjänster, som Metas Threads, kopplar upp sig till Fediverse genom protokoll som ActivityPub. Frågan är om Meta släpps in, eller blir ytterligare ett avfedererat stuprör som CounterSocial, Donald Trumps TRUTH social och Gab?

Fast kopplingen till fler intressen kan vara vägen framåt. Jämför Fediverse med annan öppen mjukvara. En Linuxdistribution ger direkt ett öppet operativsystem som det går att köra ordbehandlare, läsa webbsidor eller spela datorspel på. Det är en annan mentalitet, där utvecklingen av öppen mjukvara är en historisk föregångare.

Det är lärorikt att läsa om hur öppen mjukvara såg ut före freden i Twin Peaks mellan Linus Torvalds och löjtnanterna. Det finns förstås en del i Linux utveckling sedan mitten av 00-talet att diskutera. Fast Linux har ändå hållit ihop och vuxit, trots många förgreningar av koden.

Det finns en hög risk att öppna protokoll förblir vid de små instanserna. Det är den syn på tekniken som format dem. Det kan fungera för just den sortens användning, men det behövs något annat om öppna plattformar ska utgöra ryggraden i digitaliseringen. Öppna protokoll behöver också sina mellanhänder.

--

--

Waldemar Ingdahl
Waldemar Ingdahl

Written by Waldemar Ingdahl

Journalist, communicator, analyst for politics, tech policy, global governance, AI, IT, and transhumanism.

No responses yet