Hotet mot TikTok kräver skydd för yttrandefriheten
TikTok är nu det sociala medium som är mest under press. Till en början avfärdades plattformen som ett ställe för videos med fåniga danser, men TikTok har sedan dess kommit i skottgluggen hos en bred skara kritiker, från de som är oroade över politisk extremism till integritetsfrågor och desinformation. Det gäller särskilt rädslan för Kina och landets inflytande över plattformen.
Kritikerna hävdar att kinesiskt ägande av plattformen utgör en betydande risk för och hänvisar till farhågor om datainsamling och övervakning från kinesiska staten. Dessa farhågor bortser emellertid ofta från det bredare sammanhanget av frågeställningar om datainsamling och integritetsproblem i hela det sociala medielandskapet, oavsett ägande. Dessutom speglar pressen att begränsa eller förbjuda TikTok en oroande trend där lagstiftarna prioriterar modetrender över grundläggande rättsprinciper.
I USA har politiker gått vidare med åtgärder även om det finns tveksamheter med om det strider mot konstitutionen, för att låta domstolarna reda ut röran i efterhand.
I hjärtat av debatten ligger en grundläggande missuppfattning om TikToks roll i det sociala medielandskapet. Även om farhågorna om kinesiskt inflytande inte är helt obefogade, så är ju TikTok främst en tjänst på marknaden. ByteDance, företaget bakom TikTok, har ambitiösa mål att exportera sin AI-teknik till internationella marknader, ett mål som skulle hämmas av otillbörligt statligt inflytande.
Kritiker hänvisar ofta till TikToks algoritm för rekommendationer som ett verktyg för att sprida kinesisk propaganda. Till skillnad från påståenden om kinesisk censur är inte TikTok föremål för samma censur som sin kinesiska motsvarighet, Douyin. TikToks algoritm för innehåll är baserat på användarpreferenser snarare än på politiska agendor. Innehållet på TikTok täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive de som är kritiska mot den kinesiska regimen, med videor tillgängliga som täcker ämnen som skulle anses vara tabu i Kina. Skillnaden är så stor att den kinesiska censuren aktivt upprätthåller en åtskillnad mellan de två plattformarna.
Slutligen anknyter debatten kring TikToks förhållande till Kina bredare bekymmer om dataskydd, nationell säkerhet och statligt maktmissbruk. Även om legitima farhågor finns måste de hanteras inom ramen för etablerade rättsliga principer och empirisk evidens. Annars underminerar det principerna om yttrandefrihet och rättssäkerhet som är avgörande för ett demokratiskt samhälle. Det skulle påminna om just Kina.
